Stäng
På spp.se använder vi cookies för att underlätta ditt besök på vår webbplats och för att samla in statistik. Vi använder också cookies i samband med marknadsföring. Genom att surfa vidare godkänner du hur vi använder cookies.

Rent ideologiskt handlar det om att vi måste rädda planeten...

men det handlar också om att överleva som företag. I januari utsågs Svante Axelsson till Sveriges mäktigaste klimatprofil 2021 och tog därmed över facklan efter Greta Thunberg. För ARENA berättar han om sitt ansvar, om näringslivets nya oro och varför existentiella frågeställningar är nödvändiga om du vill överleva som bolag i en föränderlig värld.

Som nationell samordnare för ett Fossilfritt Sverige har Svante Axelsson lyckats samla i stort sett hela det svenska näringslivet för en total klimatomställning. Ett till synes utmanande uppdrag men Svante håller inte med.

I en tid där det händer så enormt mycket är det en ynnest att ha mitt jobb. Det är så många som vill bidra till förändring och det finns så mycket spontan energi. Jag har nog Sveriges lättaste jobb, säger han när vi ses på zoom en solig dag i juni. 

Sedan 2016 har Svante Axelsson rört sig som en jojo mellan regeringen och näringslivet för att skynda på processen med att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Målet är satt till 2045 men Svante tror att det kommer gå snabbare. 

Jag vågar inte uttala mig om vilket årtal vi kommer att nå målet men omställningen kommer definitivt gå snabbare än vi trott. Historiskt har vi underskattat förändringsbenägenheten. För fyra år sedan hade jag aldrig kunnat gissa att LKAB skulle investera 400 miljarder för att ställa om till fossilfri produktion, att Preem skulle byta spår för att ersätta fossila bränslen, eller att Volvo Cars vd skulle gå ut och säga, "förbjud förbränningsmotorn". 

Miljöfrågor med modersmjölken

Svante växte upp i en jordbrukarfamilj på Västkusten i närheten av Lysekil. På 1970-talet rasade debatten om hur det raffinaderi som Scanraff ville bygga i Lysekil skulle påverka miljön. Samtidigt fanns planer på att bygga ett kärnkraftverk i bohuslänska Brodalen. Dessutom märkte familjen Axelsson av miljöförstöringens konsekvenser när de tvingades kalka den försurade jorden för att grödorna skulle växa. Och så blåste det upp till kärnkraftsomröstning 1980. Miljöfrågorna kom att prägla Svante.

Kärnkraftsomröstningen var en enorm mobiliseringsperiod och de frågor jag var engagerad i då har präglat mig, säger han. 

Sedan dess har han varit miljöfrågan trogen, i olika roller, och på sitt eget sätt. Till exempel insåg han tidigt att kunskaper i ekonomi är en förutsättning för att få företagen med sig i kampen för en bättre miljö. Därför utbildade han sig till agronom och miljöekonom. Han införlivade även teologi i sin utbildning och upptäckte att det fanns fler likheter än han trott mellan ekonomi och religion. 

Jag upptäckte det fanns stora övertygelser, att man antar saker om människan som fundament. Människan är egoist i ena fallet, eller människan söker gud i det andra fallet. Då blev det synligt för mig att det finns en människosyn inom ekonomi som jag inte riktigt håller med om. Även om debatten är lite mer nyanserad idag så stämmer inte den enkla nationalekonomiska matematiska modellen med verkligheten, säger Svante och utvecklar: 

Inom nationalekonomi finns en statisk bild av att samhället är byggt på jämvikt, och att alla förändringar innebär kostnader. Det har funnits en föreställning att klimatpolitik kostar pengar och att bnp sjunker om balansen rubbas, men det stämmer inte. Det finns ingen jämvikt. Ekonomi förändras och utvecklas precis som människan, i takt med omgivning, teknik och våra olika värderingar.

Marknadsandelar att vinna

Under sexton år var Svante generalsekreterare i Svenska Naturskyddsföreningen och visade outtröttligt på klimatomställningens möjligheter. Ett arbete som givit honom ovärderliga erfarenheter och kontakter – och som har burit frukt i hans nuvarande uppdrag. Inte minst i form av tjugotvå färdplaner mot ett Fossilfritt Sverige där branschernas egna beskrivningar av hur de ska bli fossilfria eller klimatneutrala presenteras.

 – Alla vet att vi är sent ute när det gäller planeten och det är tydligt att alla vill vara med och skapa förändring. I mina möten med företagsledare inom olika branscher vittnar många om att de uppoffringar som man trott varit nödvändiga inte alls är det, säger Svante och fortsätter:

Idag är det snarare så att näringslivet inte tycker att omställningen går fort nog. Om det är något man är orolig för så är det att tappa marknader om förändringen inte går tillräckligt snabbt.

Utmaningar för gemene man

Det låter onekligen som att Svante har ett lätt jobb men några utmaningar återstår. En av dem är att vända folkopinionen och få gemene man att inse fördelarna med ett fossilfritt liv.

Folkopinionens ryggmärgsreflex är märkligt nog att omställningen kommer bli svår och dyr: att bensinen blir dyrare, att man inte kommer kunna åka utomlands, att man inte får äta kött. De här privatmoraliska frågorna skuggar tyvärr den nya välfärdsberättelsen, den som handlar om ny konkurrens, nya jobb och nya exportmöjligheter, säger Svante och poängterar att industiberätteslen är avgörande för att människor att förstå nyttan med omställningen. 

Så vilka är de ekonomiska fördelarna med att ställa om till cirkulär ekonomi

Rent ideologiskt handlar det om att vi måste vi rädda planeten men det handlar också om att överleva som företag. Glädjande nog har värderingar förändrats både i världssamfundet och bland företagare. Vi vet ju till exempel att Unilever har gått ut med att deras förpackningar ska vara hundra procent fossilfria till 2030. De har tagit ett hållbart ekonomiskt beslut, vilket i sin tur gör att plasttillverkare som Borealis på västkusten vågar investera i att göra mer hållbar plast, trots att det är lite dyrare. När värdekedjor förändras på det här sättet resulterar det i att konsumenter kan leva fossilfritt utan att behöva betala mer. 

Om man som företagare eller privatperson vill bidra till ett fossilfritt Sverige genom att göra hållbara investeringar finns flera saker att tänka på enligt Svante.

Låt inte dina pengar förstöra planeten. Du bör tänka att dina pengar ska jobba för en bättre planet men det är redan en hygienfaktor för de flesta idag. Mitt andra förslag är att stötta transformativa företag och aktivera dig för den opinionsbildning som behövs för att ändra spelreglerna. 

Vassare investeringar

Svante själv har valt att investera i ett flertal olika fonder, bland annat etiska fonder, men skulle vilja placera sina pengar ändå vassare för att bidra till investeringar som gynnar klimatet.

– När det gäller min privatkonsumtion är jag hyfsat klimatsmart, jag bidrar till vindkraft och har satt upp solpaneler, men är mån om att inte bli extrem, säger Svante och påpekar att det är först när människor organiserar sig som de verkligen kan göra skillnad. Så hur ska man egentligen tänka om man är en liten tummetott i den stora världen?

– Svaret är att man måste göra ungefär som Immanuel Kants och hans handlingsimperativ gjorde, man måste bete sig på ett sådant sätt att om alla andra gör likadant så blir världen bättre. Det handlar om att med stolthet och värdighet kunna leva i en kaotisk värld, både som människa och företag. Du kan inte fixa allt men du kan satsa på det du tycker är viktigt, säger Svante och poängterar:

– Du kan inte fixa allt men du kan satsa på det du tycker är viktigt. Det har blivit en existentiell fråga som många vd:ar är enormt committade till. Man vill bidra till en bättre värld och man ser till att göra vad som står i ens makt. Jag tror att de företagsledare som inte engagerar sig på det här sättet är uträknade om ett par år. De kommer definitivt få rekryteringsproblem. 

Avslutningsvis, hur kommer relationen ekonomi och hållbarhet utvecklas framöver tror du?

Det kommer bli tajt, människor vill ju överleva. I slutändan, när det kommer till skarpt läge, så kommer betalningsviljan att vara oändlig, och tyvärr är vi i ett skarpt läge nu. Det är en skrämmande berättelse att förstå vad som händer med jorden när medeltemperaturen ökar med 1,5 grader, säger Svante och tillägger:

Ju fler som tänker på och tar in framtiden, desto snabbare kommer förändringen gå. Och ju fler som investerar i gröna och hållbara fonder, desto fortare går det.