Stäng
På spp.se använder vi cookies för att underlätta ditt besök på vår webbplats och för att samla in statistik. Vi använder också cookies i samband med marknadsföring. Genom att surfa vidare godkänner du hur vi använder cookies.

Ekonomi är ett verktyg för att lösa klimatkrisen

Johan Kuylenstierna

Klimatutbildaren och tidigare sommarprataren Johan Kuylenstierna har i snart 30 år arbetat för att upplysa världens politiker, storföretag och privatpersoner om klimatkrisen, hur den uppstår och vad vi kan göra för att lösa den. I ett samtal med SPP Fonder berättar han hur synen på klimat och ekonomi förändrats de senaste åren och om hur klimatomställning kan gynna ett samhälles ekonomi.

I sitt sommarprat från 2017 berättar Johan Kuylenstierna om hur viktigt det är att hålla hoppet uppe när man kämpar mot klimatkrisen, samtidigt som han ger perspektiv på hur vi i rekordfart "tömmer de konton som naturen fyllt på under hundratals miljoner år" när vi exempelvis utvinner fossila bränslen eller lägger golv med kalksten.

I grunden är Johan en utbildad geovetare som började sin brokiga karriär med att genomföra klimatrelaterad polarforskning på bland annat Arktis, Antarktis och i Eldslandet. Några år senare bytte han spår och påbörjade en mer internationell karriär på FN i New York. Sedan dess har han framför allt arbetat med att informera världens politiker och företag om klimatkrisen och hur vi kan hantera den. I dagsläget sitter han i styrelsen för ett flertal klimatviktiga organisationer såsom Klimatpolitiska rådet, Sveaskog, WWF Sweden, Mistra med flera. Kort sagt är han en av Sveriges mest profilerade och kunniga klimatkämpar.

Hur har synen på klimat och ekonomi förändrats under din karriär?

– Den har förändrats i grunden; det finns ingen likhet mellan hur diskussionen förs idag och hur den fördes för ett tiotal år sen. Det är två helt olika världar vilket är en del av varför jag idag säger mig vara optimistisk. Miljöfrågor världen över har lösts med hjälp av lagar och styrmedel på både regional och global nivå. Klimatfrågan är nu global och de förändringar som sker och behöver ske är systemövergripande, säger Johan och fortsätter:

– På klimattoppmötet i Köpenhamn för drygt tio år sen sa man: Hur ska vi dela på de bördor och kostnader som klimatomställningen innebär? Sedan dess har bland annat förnybar energi sjunkit drastiskt i pris och näringslivet har insett att omställning skapar nya möjligheter. Det ledde till en början på en transformation – marknaden är idag alltmer ett verktyg för att lösa klimatkrisen. På senaste toppmötet i Paris diskuterade man snarare: Hur ska vi dela på alla de fördelar som klimatomställningen innebär?

Det gröna klimatperspektivet – en varumärkesfråga för dagens företag

I samtalet om hur synen på klimat och ekonomi har förändrats genom åren berättar Johan att företagsledare allt oftare ser att ambitionen att bidra till att nå klimatmålen ligger i organisationens eget vinstintresse:

– Man ska inte underskatta de mjuka värdena. Klimatperspektivet blir viktigare och viktigare och dagens företag ser att det lönar sig ekonomiskt att ställa om och jobba mer grönt. Särskilt då det finns en sån efterfrågan från kunder som vill minska sin egen klimatpåverkan. Förut betraktades klimatfrågan som ett hot och med det risken att förlora pengar. Finanssektorn var orolig för risker och kostnader. Nu går vi mer och mer mot ett investerarperspektiv som ställer frågan: Hur kan vi bidra till att skapa positiva förändringar och nya möjligheter? Även om det sker många positiva förändringar har det inte slagit igenom fullt ut; vi ser fortfarande en övervägande mängd investeringar i fossila bränslen och produkter.

Kan privatpersoner påverka klimatet genom exempelvis pensionssparande?

– Pensionen är ett av dina viktiga val men det är en avvägning mellan ditt ansvar och systemets ansvar. Även här behövs förändringar på systemnivå. Det är jättebra att som privatperson tänka över hur du äter, reser och vilka fonder du investerar i. Men det stora ansvaret för systemförändringar vilar på politikerna och på bolagen, inte på dig. Vi behöver komma till en punkt där du endast kan välja att spara i fonder som är bra för både ekonomi och miljö, där bolagen tar ett övergripande ansvar.

“Vi måste skapa morgondagens jobb”

Samtalet om hållbar ekonomi för oss in på ämnet USA och hur de nu återigen tar del av klimatarbetet med Joe Biden i spetsen. På frågan om vad vi kan göra för att få med mer “svårflörtade” länder som Indien och Kina i klimatomställningen svarar Johan att nyckeln ligger i att få dem förstå lönsamheten i en mer grön inriktning av ekonomin.

– Om klimatomställningen upplevs som positiv för samhällets och ekonomins utveckling, då kommer frågan i helt annan dager. Det handlar om nya företag och morgondagens jobb. Att inte bara prata om att stänga ner fossila sektorer, utan lyfta vad som kan utvecklas istället. Det är förändringar som är plågsamma för vissa länder och regioner. Det är lätt för oss i Sverige att säga att det inte borde vara så svårt, men det handlar de facto om miljontals jobb som försvinner och nästan lika många som kommer tvingas utbilda om sig för att platsa på en arbetsmarknad som kanske ännu inte existerar.

Han fortsätter:

– Omställningen måste visa på en positiv utveckling. Att det helt enkelt är värt det. Klimatsmarta bolag och investeringar som lönar sig ekonomiskt. Får vi med en tillräckligt stor del av den globala ekonomin kommer resten av världen att ställa om. Om efterfrågan på fossilfritt stål kraftigt ökar ställer stålbranschen i hela världen om, precis som energibranschen ställer om allt snabbare när förnybara resurser blivit alltmer lättillgängliga och konkurrenskraftiga. Det kommer till en tipping point: sätter man ett tillräckligt ambitiöst mål driver man förändringarna så pass långt att resten hänger med.

Med det sagt vill Johan understryka att det är viktigt att inte bara fokusera på ekonomin i kampen för klimatet – omställningen måste ske även om det kan innebär stora ekonomiska förluster för vissa länder och bolag:

– David R. Bower sa “There is no business to be done on a dead planet” – man kan inte göra affärer på en död planet. Klimatkrisen är en samhällsfråga och en livsviktig fråga för mänsklighetens överlevnad. Om vi misslyckas är det inte så att jorden upphör att existera; det är vi som inte kommer att kunna leva på den. Vi fasar ut oss själva om vi inte kan anpassa hur vi lever efter de resurser vi faktiskt har. Inga pengar i världen kan köpa oss ett till jordklot. Men med hjälp av ekonomin kan vi ställa om, skapa nya möjligheter och nå klimatmålen.