Infrastrukturlösningar i Afrika

Rulltrappa i mörker

African Continental Free Trade Area (AfCFTA) som lanserades i januari i år öppnar upp för många nya möjligheter på den afrikanska marknaden och kommer sannolikt att attrahera fler investeringar från utlandet (FDI, Foreign Direct Investment). Det här nya handelsavtalet trädde i kraft för bara några månader sedan så det återstår att se exakt vilken effekt det kommer att få.

Men om de grundläggande målsättningarna som förbättrade riktlinjer kring förvaltning, järnvägar och betalsystem samt utökad tillgång till internet uppnås kan avtalet komma att få en betydande inverkan.

AfCFTA-avtalet kommer att koppla samman 55 länder, vilket påverkar 1,3 miljarder människor motsvarande ett sammantaget BNP-värde om 3,4 biljoner dollar. Det är det största frihandelsområdet i världen. Avtalet ses som en avgörande drivkraft för ekonomisk tillväxt, industrialisering och hållbar utveckling och kommer att gynna handeln i hela Afrika då det möjliggör utvecklingen av egna värdekedjor på den afrikanska kontinenten. Världsbanken bedömer att avtalet har potential att lyfta omkring 30 miljoner människor ur extrem fattigdom och 68 miljoner människor ur måttlig fattigdom samt bidra till att göra afrikanska länder mer konkurrenskraftiga.

captureson-photography-vi4DEQIpYAM-unsplash_800px.jpg

Stora möjligheter för fintech-bolag och tekniska logistiklösningar
Frihandelsavtalet har även potential att attrahera fler FDI-investeringar, vilket även skulle föra med sig startup-finansiering i Afrika. Detta skulle skapa en mängd möjligheter för fintech-bolag, bolag inom tekniska logistiklösningar samt distributionsplattformar för att nämna några. Gränsöverskridande betaltjänster finns redan i Afrika såsom fintech-bolaget M-Pesa som ägs av Vodacom och Safaricom. Investeringar som bygger vidare på denna befintliga infrastruktur kommer därmed att ha stor betydelse för att göra transaktioner mellan afrikanska länder mer effektiva.

Infrastruktur fortfarande en begränsning
Afrika är en av de snabbast växande ekonomiska hubbarna och allteftersom befolkningen växer kommer de bolag som är etablerade i Afrika att vara bättre positionerade att lyckas på denna växande marknad. Kontinentens dåliga infrastruktur utgör dock fortsatt ett betydande hinder. Enligt African Development Bank (AfDB) utgör marknadsandelen för järnvägstransport mindre än 20 procent av den sammanlagda volymen av godstransporten i de flesta afrikanska länder.

Infrastruktur och tillgång till internet krävs för att klara övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp
Dessutom saknar många utvecklingsländer, i synnerhet i Afrika, tillgång till elektricitet, vilket innebär att det kommer krävas stora satsningar på infrastruktur för att möjliggöra övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp. Utvecklingsländer står för den största befolkningsökningen och bara i Afrika förväntas befolkningen öka med 1,1 miljard människor mellan 2020 och 2050.¹ Scatec är ett exempel på ett bolag som är verksamt i flera afrikanska länder för att säkerställa tillgång till ren och pålitlig energi för den växande befolkningen. För att nå nettonollutsläpp till 2050 är det avgörande att få till ett internationellt samarbete. Den senaste rapporten från internationella energirådet (IEA) betonar: ”Utan internationell hjälp är vägen mot nettonollutsläpp mycket osäker för många utvecklingsländer. Det krävs tekniskt och finansiellt stöd för att säkerställa uppbyggnaden av nödvändig teknologi och infrastruktur.”¹

En betydande utmaning är dessutom tillgång till internet, vilket är avgörande för att effektivt kunna genomföra betalningar över landsgränser samt skapa digitala identiteter. Det återstår alltså utmaningar för att få nödvändig hård och mjuk infrastruktur på plats för att kunna koppla samman länder i Afrika. Idag är det lättare att frakta varor till sjöss, vilket innebär att upprustningar av vägar och järnvägar är mycket viktigt för att få ett mer effektivt handelssystem då exempelvis järnvägsfrakt är ett effektivt alternativ för att frakta varor längre distanser.

Infrastrukturinvesteringar i flera afrikanska länder håller redan på att genomföras. Förra året meddelades att flera bolag, inklusive Facebook, Orange, Vodafone och Alcatel Submarine Networks (ett helägt Nokia-bolag) kommer att anlägga en 3 700 mil lång undervattenskabel runt Afrika och koppla samman denna med Europa och Mellanöstern. Kabeln kommer att koppla samman 21 knytpunkter i 16 afrikanska länder och blir en viktig del i att möjliggöra utökad tillgång till 4G, 5G och fast bredband för hundratals miljoner människor i framtiden.

Kina, en betydande aktör i Afrika
Dessutom har kinesiska investeringar i Afrika vuxit snabbt under de senaste åren. Kina är en betydande aktör inom afrikanska infrastrukturinvesteringar och förväntas därför spela en nyckelroll i projekt som syftar till att främja industrialiseringen i Afrika.5 Kinesiska investeringar, som görs inom initiativet One Belt One Road (OBOR), ses dock som kontroversiella då de förvärrar den redan höga skuldbördan i Afrika, och europeiska beslutsfattare menar därför att deras policyer är att föredra framför de som kommer från Peking. Vissa bedömare har dock påpekat att Europa faktiskt kan lära sig något av Peking då Kina har samarbetat med Afrika som jämlikar och använt betydande resurser för att bygga en ekonomisk infrastruktur i samarbetsländer i Afrika samtidigt som de även har fokuserat på träning och utbildning.

The Guardian skrev: ”Trots att covid-19-pandemin har bromsat in den dynamiska tillväxten kommer kontinentens yngre befolkning, ekonomiska potential och handelsavtal att intensifiera den internationella rivaliteten och konkurrensen, i synnerhet mellan Europa och Kina”.4 Diskussionen om skillnaden mellan kinesiska och västerländska investeringar i Afrika har länge debatterats och vissa menar att de kinesiska investeringarna, trots att de är kontroversiella, har haft en större inverkan på den ekonomiska utvecklingen än de europeiska. Det har under många år funnits en obalans i form av givare/mottagare i relationen mellan Afrika och Europa. Afrikanska regeringar har länge önskat sig förbättrad tillgång till handelsutbyte och olika stöd från EU men europeiska ledare har ofta ignorerat behoven hos Afrikas yngre befolkning och snarare fokuserat på att knyta kontakter med Afrikas elit. Dessutom har Europas fokus på att hålla afrikanska flyktingar borta bidragit till misstron, skriver the Guardian.

Går Europa miste om värdefulla möjligheter genom att inte se potentialen i denna växande ekonomi?
Historiskt har man från västvärlden sett på Afrika som ett homogent block. För att dra full nytta av möjligheterna på den afrikanska kontinenten krävs noggranna utvärderingar för att förstå de nyanser och unika möjligheter som varje region och land erbjuder. Handelsavtalet belyser ytterligare de många investeringsmöjligheter som finns i Afrika. Investeringar i både hård och mjuk infrastruktur är även viktigt för att nå FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Även om skuldproblemet behöver lösas råder det ingen tvekan om att kinesiska investeringar i Afrika har haft en stor inverkan. Det återstår att se om europeiska bolag eventuellt missar en betydande möjlighet genom att inte se potentialen hos denna växande ekonomi.

¹ International Energy Agency, Net Zero by 2050 A Roadmap for the Global Energy Sector, May 2021

Dela artikeln Till spp.se