Räntefonder är ett säkrare alternativ än aktiefonder

Gustaf Linnell säger själv att investering och sparande alltid funnits i blodet. Han har alltid varit intresserad av privatekonomi och började investera redan som femtonåring, med sin skicklige farfar som guide i kapitalmarknaden. Därför var en karriär inom investering något av en självklarhet och det skadade inte att han är en fena på siffror. Med en magister i teknisk fysik från KTH och en kandidat från Handelshögskolan – vilka han studerade parallellt – är han van vid ett högt arbetstempo och komplexa uträkningar. I höst har han arbetat på Storebrand i tio år, nu som fondförvaltare med inriktning räntefonder. 

Vad är skillnaden mellan räntefonder och aktiefonder?

– I ett bolag har du ett eget kapital, tillgångar samt skulder. Dessa möter varandra i en balansräkning. När du investerar i aktier eller i aktiefonder investerar du i bolagets eventuella framtida vinst. En räntefond investerar i bolagets skuld; i det kapital som bolaget lånar. Det kallas även obligationer. Avkastningen blir således på bolagets skuld snarare än vinst, alltså ränta på pengarna som lånats ut. 

Enligt Gustaf kan räntefonder vara säkrare än traditionella aktiefonder.

– Vi investerar framförallt i bolag och stater som har ytterst låg till närmast noll risk att gå i konkurs. Och alla bolag har skulder såsom alla stater har en statsskuld: det kommer alltid att finnas pengar som behövs lånas och ges ränta på. Räntefonder blir därmed inte lika volatila som aktiefonder; de går alltså inte lika mycket upp och ner, vilket gör att den potentiella vinsten kan vara mindre men så även den potentiella förlusten. 

Hur fungerar räntemarknaden och hur bevakar du den i ditt arbete?

– De flesta bolag behöver låna för att finansiera sin verksamhet. Lånet blir ett värdepapper, en obligation, som vi sen kan handla med. Det är det som är räntemarknaden och grunden till en räntefond: att vi köper massa värdepapper som vi kan ha i en räntefond. 

Gustaf fortsätter:

– I räntemarknaden skapar man en marknad för att förse ett bolag med det kapital som finns att tillgå. Vi bevakar vilken ränta som dessa bolag kan låna på och därmed vilken ränta obligationerna ger. Kort sagt är det en marknad för lån, och vi bevakar lånenivåerna vilka går upp och ner beroende på vilket bolag eller stat som ska låna och vilken löptid det handlar om.

Hur spelar kreditrisken in när det kommer till avkastningspotential och risk i räntefonder?

– De obligationer med högst kreditrisk är de som ger högst avkastningspotential. Risken avgör räntan på lånen som bolagen eller staten får. Med risk i detta fall menas risk för inställda räntebetalningar och potentiell konkurs. Svenska staten exempelvis, har generellt sett låga räntor då konkursrisken är obefintlig. Med hög konkursrisk blir räntorna högre, vilket betyder att du på sikt får större chans till hög avkastning. Men det innebär också som sagt en större risk för konkurs, vilket gör att du kanske inte skulle få tillbaka dina pengar. Med liten kreditrisk har du istället stor chans att få tillbaka de investerade pengarna men till en lägre avkastning. 

Gustaf förklarar vidare att durationen, eller löptiden, även spelar roll för avkastning när det kommer till långa räntefonder kontra korta räntefonder. 

– Långa lån har högre ränta då det finns en högre risk för att något händer med bolaget under tiden, volatiliteten är alltså högre. Därför är även räntorna och den potentiella avkastningen högre i långa än korta, för lånar man ut pengar under kort tid finns det större chans att man får tillbaka dem. Det funkar alltså likadant som med privatlån: korta lån har generellt sett lägre ränta än lån tagna över lång tid. 

Han sammanfattar:

– För en räntefond med lång duration och hög kreditrisk förväntas högre volatilitet och högre avkastning än om man köper en räntefond med kort duration och liten kreditrisk. I fondmarknaden pratar man om korträntefonder, obligationsfonder samt olika typer av kreditfonder. Korträntefonder har generellt lägre avkastningspotential och passar därför personer som antingen har låg riskvilja eller kort investeringshorisont. De med högre riskvilja och placeringshorisont kan öka sin förväntade avkastning genom att köpa obligationsfonder eller kreditfonder. 

Hur tror du att eftereffekterna av pandemin samt klimatförändringarna kommer att påverka räntefonderna de närmaste åren?

– På kort sikt ser det ut som att inflationen kommer gå upp men Sverige kommer att fortsätta vara ett land med låga räntor då vi haft det ihållande sedan senaste finanskrisen i mitten på 00-talet, vilket beror på flera saker men kanske främst på ett stort sparandeöverskott. När det kommer till hållbarhet är det inte lika utstakat i räntefonder som i aktiefonder, men det finns gröna obligationer som har som mål att bidra till en mer hållbar utveckling. Det är ett bra alternativ för den miljömedvetna. EUs nya gröna taxonomi kommer också att underlätta problematiken med rapportering, så att det kan bli lättare att bedöma om en verksamhet är hållbar eller ej, avslutar Gustaf.